söndag 8 februari 2009

Utmaning 37

När jag kommer in genom dörren kommer han springande. Han kastar sig upp i min famna och lägger sina små armar om min nacke. Han trycker sin rosiga varma kind mot min kalla som nyss varit ute och säger ”min mamma” med en röst som är både kärleksfull och stolt. Sen krånglar han sig ner och springer iväg. Ivrig att berätta för alla som hör att hans mamma har kommit. Det handlar inte så mycket om att jag kommit för att hämta honom utan bara om att jag är där. Han längtar inte hem utan kan tänka sig att stanna hela kvällen och natten på dagis. Han älskar sina förskollärare och de andra barnen men mest av alla älskar han sin mamma och sin pappa. Jag älskar att hämta honom och jag önskar att jag kan fortsätta att göra honom stolt över mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar