Utmaning 16

10 saker jag har åstadkommit i mitt liv och som jag är mäkta stolt över (utan inbördes ordning):

· mitt barn
· keramikskålar och vaser
· tagit mig igenom en sjukdom
· tagit emot en njure
· skött all bokföring i ett företag trots att jag saknade utbildning och erfarenhet
· att jag har tagit upp mitt skrivande
· scrappande både hemma och i gemenskap
· tagit tag i min psykiska och fysiska hälsa
· min man
· skrev tenta idag och kunde behålla fokus tills jag hade svarat utförligt på alla frågor.

Jag sitter på operationsbordet. Jag är fullkomligt skräckslagen och kan inte sluta skaka. Bakom mig står narkosläkaren och ber mig slappna av. För vilken gång i ordningen vet jag inte. Jag försöker slappna av med ryggen böjd så att hon ska nå ryggraden lättare. Jag når inte ner med fötterna och känner att jag skulle behövs stöd för dem men jag vågar inte säga till om det. Jag vågar knappt andas så hur ska jag våga be om något? Tillslut säger hon att hon har hittat rätt och bedövningsmedlet sprutas in. Jag känner hur en del av ångesten släpper och jag får hjälp att lägga mig ner. Sedan dröjer det inte länge innan jag får höra hans skrik och för första gången får se de största mirakel av dem alla, min fantastiska son.