onsdag 14 januari 2009

Utmaning 13

I en stor vindslägenhet i Gamla stan bor Greta Versell. Hon har inte varit hemifrån på nära ett decennium. Det beror inte endast på att hon trivs hemma vilket verkligen gör utan även på att hon har lite svårt med människor. Det är inte så att hon är rädd för att gå ut. Hon undviker det bara i det längsta och hittills har det gått mycket bra. Hon har en stor bekantskapskrets och hon äter gärna middag med sina vänner. De besöker henne i hennes fantastiska lägenhet som är välstädad och vackert inrett. Greta säger ofta att hon har inrett den själv men det är inte riktigt sant. Hon anlitade en inredningsarkitekt som kom med många goda råd men Greta bestämde själv hur allt skulle vara. Hon kom inte på så många av idéerna bara. Kanske inte någon om hon ska vara riktigt ärlig.
Det fanns en tid då Greta inte alls bekymrade sig för att vara tillsammans med främlingar. Då innan hennes bild fanns i alla tidningar och människor stoppade henne på gatan och bad om hennes autograf eller att få höra vad som hänt med romanfigurerna efter att boken tagit slut. Det var så svårt för henne att förklara att en romanfigur dör när boken är klar. Annars hade hon skrivit en uppföljare. Det är enkelt för henne. De är inte alls hennes barn eller älskade eller ens hennes vänner. De bara finns där för henne under en kort tid och när sista punkten är nedskriven dör dem. En kvinna blev till och med aggressiv när Greta förklarat det för henne. Hon kunde inte förstå hur Greta kunde vara så elak att hon dödade major Grevlund när han äntligen funnit och erkänt sin passionerade kärlek för det unga hembiträdet Mira Strömblad.
Långt inom sig själv har hon sparat sina egna erfarenheter och minnen. Hon tar inte fram dem ofta men det bästa minnet av dem alla brukar hon söva sig själv med om kvällarna. Hon ligger i sin säng och minns hur hans hud kändes under hennes fingrar och hur hans fingrar kändes mot hennes hud. Hur deras läppar mötts och hur han luktat efter en hel natt hos henne. Han var hennes major Grevlund och även om hon aldrig skulle avslöja hans namn för någon människa visste hon att han läst boken och visste att det var honom om skrivit om. En endaste natt av het passion hade de fått tillsammans innan han fått veta att hans hustru varit havande och han hade genast återvänt till henne. Så som plikten tvingat honom och hon älskade honom även för detta. Ibland fantiserade hon att hon likt unga hembiträdet i hennes storsäljande roman blivit havande själv bara för att se vilket barn han hade stannat hos. Inom sig visste hon att han hade valt sin hustru före henne hur som helst men hon lekte ofta med tanken på hur livet skulle ha sett ut om hon inte hade tvingat sig själv att döda major Grevlund.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar